Vad säger biovädret
Biometeorologi är en vetenskap som förklarar hur kroppen påverkas av vädret, såväl positivt som negativt.
Bioväder som det också kallas, är ett relativt okänt begrepp i Sverige. Men i flera länder som t ex Tyskland, Österrike, Schweiz, England, USA, Australien och Israel informerar den lokala vädertjänsten dagligen om riskerna för att drabbas av huvudvärk, migrän, sömnbesvär, nedstämdhet, ledbesvär och förkylning. Man kan t ex googla på "biowetter" och får upp hur många sidor som helst.
Ett exempel på hur det kan se ut kan du se här.
I Svereige tar vi tyvärr bioväder inte på allvar och avfärdar det som hokuspokus men alla människor påverkas av vädret, eftersom tryck, temperatur och luftfuktighet har inflytande på kroppens välbefinnande. Vissa individer känner av förändringarna mer än andra. Vi inte bara mår sämre, vi tänker sämre också. Vi svenskar behöver inte oroa oss för negativa effekter av föhnvinder, men många människor med hjärtproblem, ledgångsreumatism och astma kan ändå få det väldigt jobbigt vid värmeböljor, speciellt äldre och sjuka.
När jag var barn så kunde man höra äldre människor klaga på att de hade ont i lederna, att de kände av väderomslag. Man företog heller inga större operationer i alpområden när det var föhn. På den tiden hade man inte samma avancerad utrustning som idag.
Överallt omkring oss i atmosfären finns positivt och negativt laddade partiklar som kallas joner. Vid vissa väderlägen kan den ena eller andra laddningen dominera. Den vanligaste uppfattningen är att vi mår bra när de negativa jonerna dominerar och sämre vid ett överskott av positiva joner.
Den torra och varma vinden vid vissa värmeböljor ger en stark psykisk påverkan som kan orsaka bland annat irritation, depression och nervositet med svåra följder. Det som sker och som påverkar människor är, att de positiva jonerna i atmosfären ökar kraftigt. Något som kan inträffa både vid värmeböljor och inför ett åskväder.
Samma sak sker vid extrem kyla. Personer med dålig blodcirkulation och förträngningar är i farozonen för blodproppar.
Ett djupt lågtryck som ligger över England kan orsaka huvudvärk och ont i lederna hos personer i Sverige, även om vi har klarblå himmel just då. Detta fenomen är definitvt inte inbillning, även om det kan verka osannolikt för många. Spänningen som uppstår mellan marken och molnen bildar många positiva joner.
Under ett åskväder i Skåne kan man i Stockholm mäta den elektriska aktiviteten som uppstår i atmosfären. När väl blixtarna kommer blir det en urladdning som jämnar ut spänningen. Då försvinner de positiva jonerna och lämnar plats för flera negativa joner. Den förändringen gör att många som mått väldigt dåligt, plötsligt kan bli överlyckliga.
Källa: SMHI/Året Runt
Bioväder som det också kallas, är ett relativt okänt begrepp i Sverige. Men i flera länder som t ex Tyskland, Österrike, Schweiz, England, USA, Australien och Israel informerar den lokala vädertjänsten dagligen om riskerna för att drabbas av huvudvärk, migrän, sömnbesvär, nedstämdhet, ledbesvär och förkylning. Man kan t ex googla på "biowetter" och får upp hur många sidor som helst.
Ett exempel på hur det kan se ut kan du se här.
I Svereige tar vi tyvärr bioväder inte på allvar och avfärdar det som hokuspokus men alla människor påverkas av vädret, eftersom tryck, temperatur och luftfuktighet har inflytande på kroppens välbefinnande. Vissa individer känner av förändringarna mer än andra. Vi inte bara mår sämre, vi tänker sämre också. Vi svenskar behöver inte oroa oss för negativa effekter av föhnvinder, men många människor med hjärtproblem, ledgångsreumatism och astma kan ändå få det väldigt jobbigt vid värmeböljor, speciellt äldre och sjuka.
När jag var barn så kunde man höra äldre människor klaga på att de hade ont i lederna, att de kände av väderomslag. Man företog heller inga större operationer i alpområden när det var föhn. På den tiden hade man inte samma avancerad utrustning som idag.
 |
| Föhnmoln |
Överallt omkring oss i atmosfären finns positivt och negativt laddade partiklar som kallas joner. Vid vissa väderlägen kan den ena eller andra laddningen dominera. Den vanligaste uppfattningen är att vi mår bra när de negativa jonerna dominerar och sämre vid ett överskott av positiva joner.
Den torra och varma vinden vid vissa värmeböljor ger en stark psykisk påverkan som kan orsaka bland annat irritation, depression och nervositet med svåra följder. Det som sker och som påverkar människor är, att de positiva jonerna i atmosfären ökar kraftigt. Något som kan inträffa både vid värmeböljor och inför ett åskväder.
Samma sak sker vid extrem kyla. Personer med dålig blodcirkulation och förträngningar är i farozonen för blodproppar.
Ett djupt lågtryck som ligger över England kan orsaka huvudvärk och ont i lederna hos personer i Sverige, även om vi har klarblå himmel just då. Detta fenomen är definitvt inte inbillning, även om det kan verka osannolikt för många. Spänningen som uppstår mellan marken och molnen bildar många positiva joner.
Under ett åskväder i Skåne kan man i Stockholm mäta den elektriska aktiviteten som uppstår i atmosfären. När väl blixtarna kommer blir det en urladdning som jämnar ut spänningen. Då försvinner de positiva jonerna och lämnar plats för flera negativa joner. Den förändringen gör att många som mått väldigt dåligt, plötsligt kan bli överlyckliga.
Källa: SMHI/Året Runt
